Sjörestaurering i Växjösjöarna – så går det till

Såhär på internationella vattendagen skriver Signe Noresson om restaurering av Växjösjöarna, och ger oss en tillbakablick ända till Carl von Linnés tid.

När Carl von Linné besökte Växjö år 1741, påpekade han att: ”Braxen, som finnes i Wäxjö-sjö, är i sit slägte så den störste, som den smakeligaste i hela Sverige”. Citatet står skrivet på ett monument i norra delen av Växjösjön. Detta citat indikerar att Växjösjön redan på 1700-talet sakteliga började påverkas av övergödningseffekter.

De stadsnära Växjösjöarna (Trummen, Växjösjön, Södra- och Norra Bergundasjön) är idag populära badsjöar med klart vatten, tack vare omfattande restaureringsinsatser av Växjö kommun. Sjömiljön har blivit avsevärt förbättrad sedan sjörestaureringsinsatser genomfördes på 2010-talet, men fortsatta insatser behövs för att sjöarna ska bibehålla en god sjömiljö på lång sikt. Innan sjöarna restaurerades, präglades de av flertalet övergödningseffekter.

När sjöar är näringsrika, tenderar vitfiskar (liksom braxen) att växa sig stora och feta. Men när sjöar övergår till att bli övergödda, växer populationen av vitfisk och bestånden kan bli mycket stora. År 2014 utgjordes till exempel 97% av fiskbiomassan i Trummen av braxen. En av förklaringarna till att bestånden av braxen tar över i sjöar på detta vis, beror på att höga mängder näring i vattnet skapar algblomning. Algblomning innebär att vattnet blir grönt och grumligt, och det leder till att rovfisk (så som abborre och gädda) inte lyckas jaga och hålla nere beståndet av braxen. Det är svårt att jaga fisk när det inte går att se klart genom vattnet.

Braxen lever av små djurplankton och insektslarver som finns på bottnen. Braxen är lite som sjöns vildsvin, den behöver böka i bottnen för att hitta insektslarver att äta. När braxen bökar, rör den upp näring som ligger lagrat i bottnen. När det tillförs mer näring till vattnet, blir det mer algblomning i sjön à vilket gör att vattnet blir grumligare à vilket gör att rovfisken inte kan se ordentligt à vilket gör att braxen kan fortsätta att föröka sig och bli fler. Detta scenario är ett ekosystem i obalans som inte ens gynnar braxen i längden. När det finns för mycket braxen, finns det till slut inte tillräckligt med insektslarver att äta. Det leder till att de braxnar som finns i sjön blir magra och lättare drabbas av sjukdomar.

Så hur ska vi göra för att vända spiralen och åter få ett sjöekosystem i balans? Lösningen kan benas ner till två faktorer:

  • Minska mängden näring i vattnet
  • Minska mängden vitfisk i sjön

För att minska mängden vitfisk i sjön genomför Växjö kommun reduktionsfiske i Växjösjöarna med jämna mellanrum. Det innebär att vitfisk tas upp från sjön och att rovfisk släpps tillbaka. På så vis får vi ett mer hållbart bestånd av fisk i sjön. För att hålla koll på hur stor andel vitfisk som finns kvar i sjön, genomförs även provfisken vart annat år.

För att minska mängden näring i vattnet, är den viktigaste åtgärden att minska läckaget av näring från bottnen av sjön. En stor del av den näring som historiskt har tillförts sjön från staden finns nämligen lagrad i bottnen och läcker stadigt men säkert ut till vattnet. För att förhindra detta arbetar Växjö kommun med att främja ett bestånd av undervattensväxter på bottnen. Växterna tar upp näring direkt från bottnen och håller kvar sedimentet med rötterna så att näring inte läcker till vattnet lika lätt.

Dock så finns det mycket mer näring lagrat på bottnen i sjöarna än vad växterna har kapacitet att hålla kvar. För att hålla kvar näringen är det därför nödvändigt att även genomföra bottenbehandlingar i sjön. Det görs genom att tillsätta aluminiumklorid till sedimentet. Näringen binder till aluminiumet och stannar på så vis kvar på bottnen. Aluminiumklorid används idag för att framställa dricksvatten och har ingen negativ påverkan på vare sig vattnet eller sjön.

Sjörestaureringen kommer behöva fortsätta i flera år innan sjöarna uppnår en god ekologisk status. Inom kort tas beslut om en ny förvaltningsplan för de fyra Växjösjöarna, för perioden 2022–2032. Det förväntade resultatet av dessa insatser är att god ekologisk status uppnås i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön. Norra Bergundasjön får kraftigt förbättrad näringsstatus och goda förutsättningar att uppnå god status på 2030-talet.

Lär dig mer om restaurering av Växjösjöarna och de projekt som genomförts och nu pågår

Senast uppdaterad: 22 mars 2022