Skyddsrum
Skyddsrum är särskilt utformade utrymmen som ska kunna tas i bruk vid höjd beredskap eller krig. I Växjö kommun finns skyddsrum som är öppna för allmänheten. Här hittar du information om hur de fungerar, var de finns och vem som ansvarar för dem.
Ett skyddsrum är en säker plats som är byggd för att skydda människor krig eller höjd beredskap. Det är en del av samhällets beredskapssystem och finns för att ge trygghet när det verkligen behövs.
I fredstid kan skyddsrummen användas som förråd eller andra lokaler, men vid krig eller krigsfara ska de snabbt kunna iordningställas för att ta emot människor.
Skyddsrum är en av flera åtgärder för att skydda befolkningen – andra möjligheter kan vara att söka skydd i källare eller andra underjordiska lokaler, eller att evakuera från riskområden när myndigheter rekommenderar det.
I Sverige finns lite mer än 65 000 skyddsrum med sammanlagt ungefär sju miljoner platser, varav 591 av skyddsrummen finns i Växjö kommun. Dessa skyddsrum finns spridda i den vanliga bebyggelsen och används i fredstid av respektive fastighetsägare som helt vanliga lokaler. Du tillhör inget specifikt skyddsrum utan ska ta dig till det som är dig närmst vid tidpunkten.
Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten "Skyddsrum".
På MCFs webbplats hittar du ditt närmaste skyddsrum. Länk till annan webbplats.
Så hittar du skyddsrummen i Växjö
Skyddsrum finns utspridda i både bostadsområden och offentliga byggnader. Det finns skyddsrum nära skolor, arbetsplatser och tätorter för att kunna skydda så många som möjligt.
Du kan enkelt se var ditt närmaste skyddsrum ligger via skyddsrumsregistret på MCF:s webbplats Länk till annan webbplats.. Kartan visar skyddsrummens geografiska placering och hur många personer respektive skyddsrum rymmer.
Så använder du ett skyddsrum
När myndigheterna ger besked om att du ska söka skydd, går du till närmaste skyddsrum. Om det skulle bli ett flyglarm ska du omedelbart bege dig till ett skyddsrum eller i nödfall ett annat skyddande utrymme. Det behöver inte vara det som ligger vid din folkbokföringsadress, utan det som är närmast där du befinner dig.
Sedan 1 juli 2017 kan du få sms till mobilen om något allvarligt händer i området där du befinner dig. Det är SOS Alarm som skickar ut VMA som SMS. Du behöver inte anmäla dig någonstans för att få dessa sms. Den som begär VMA bestämmer även över vilket område som SMS skickas ut till.
Via mobilnätsoperatörerna bestäms positionen på de mobiltelefoner som befinner sig inom området och ett SMS skickas ut till dessa. SOS Alarm får endast information om hur många mobiltelefoner som befinner sig i området, samt uppföljning om antalet nådda mobiltelefoner. Systemet lagrar inga personuppgifter och all information raderas efter att händelsen är avslutad.
Ta med det som behövs för kortare vistelse: mat, vatten, mediciner och viktiga dokument.
Väl på plats ska du följa de instruktioner som ges av fastighetsägaren eller ansvarig personal. Skyddsrum är byggda för säkerhet, inte bekvämlighet, så utrymmet kan vara trångt och grundläggande.
Vem ansvarar för skyddsrummen?
Skyddsrum fungerar bäst när alla tar ansvar.
- Respektive fastighetsägare har ansvar för att underhålla skyddsrum. Skyddsrum som används som förråd ska kunna tömmas och göras i ordning för användning inom 48 timmar vid höjd beredskap.
- Det finns inga personliga skyddsrum – alla fastighetsägare som har ett skyddsrum ska vid höjd beredskap se till att göra det möjligt för allmänheten att komma in i skyddsrummet.
- Kommunen informerar invånare och fastighetsägare.
- Myndigheten för civilt försvar (MCF) ansvarar för regelverk, tillsyn och kontroller så att skyddsförmågan bibehålls.
- Du som invånare behöver veta var närmaste skyddsrum finns och planera hur du tar dig dit vid kris.
Tillsammans skapar dessa roller trygghet för alla som kan behöva utrymmet.
Så vet du när det är dags att gå till skyddsrummet
I fredstid behöver du inte gå till något skyddsrum. Men du ska i förväg ta reda på var ditt närmsta skyddsrum är. Om det skulle bli ett flyglarm Länk till annan webbplats. ska du omedelbart bege dig till ett skyddsrum eller i nödfall ett annat skyddande utrymme.
Så får du som hörselskadad veta om ett larm
VMA skickas oftast också ut som sms till mobilen om något allvarligt händer i området där du befinner dig. Du behöver inte anmäla dig någonstans för att få dessa sms.
Det pågår också fler andra arbeten att få fram ett komplement som även är tillgängligt för hörselskadade.
Är alla skyddsrum öppna för allmänheten?
Ja, men de ska kunna göras i ordning vid höjd beredskap. Det finns inga privata skyddsrum.
Man behöver inte ha svenskt medborgarskap eller vara bosatt i Sverige för att få söka skydd i ett skyddsrum.
Varför räcker inte skyddsrummen till alla?
Skyddsrum är byggda för att ge skydd åt så många som möjligt, men de är inte det enda skyddet. De finns framför allt i tätorter och områden där det kan vara svårt att snabbt evakuera, som större städer.
I Växjö finns ovanligt många skyddsrumsplatser – cirka 71 % av befolkningen får plats. Men det är fortfarande viktigt att ha egen förberedelse, till exempel veta var du kan ta skydd hemma om skyddsrummet är fullt eller svårt att nå. Ett säkert alternativ kan vara en källare eller ett annat utrymme utan fönster.
Om du bor på landsbygden kan din källare eller andra underjordiska lokaler ge visst skydd. Saknar du möjlighet till eget skydd, ska du söka dig till det närmaste skyddsrummet eller skyddade utrymmet – även om det ligger i en annan kommun.
Ingen blir nekad skydd. Men vissa personer har uppgifter inom totalförsvaret och kan behöva vara i tjänst på andra platser, vilket är en av anledningarna till att skyddsrummen inte räcker till för hela befolkningen samtidigt.
Myndigheten för civilt försvar (MCF) har gjort analyser som visar att små orter med färre än cirka 5000 invånare inte behöver ha egna skyddsrum. Det är därför inte alla orter har skyddsrum.
Kan du nekas plats i skyddsrummet?
Nej, men skyddsrum kan bli fulla. Om skyddsrummet är fullt, sök dig till ett annat skyddsrum eller ett annat skyddat utrymme som till exempel källare, tunnel eller tunnelbanestation under mark.
Kan du ta med ditt husdjur till skyddsrummet?
Nej, skyddsrummen är avsedda för människor. Inga djur får tas med till skyddsrummet på grund av till exempel allergirisken och att det ibland finns begränsat med utrymme.
Skyddsrummen är tänkt som ett tillfälligt skydd. Det finns många andra sätt att söka skydd om man inte vill lämna sitt husdjur, till exempel i en källare, tunnel eller att utrymma till annan plats.
Så länge kan du stanna i skyddsrummet
Skyddsrum är byggda för vistelse under minst tre dygn. Planera även hemberedskap för att kunna klara dig själv under väntetiden.
Vad finns i ett skyddsrum när det är iordningställt?
När ett skyddsrum är iordningställt finns det grundläggande utrustning för säkerhet och funktion. Det handlar främst om vattenkärl och torrtoaletter som avskärmas med träväggar eller skynken, samt en ventilationsanläggning som kan drivas med el eller manuellt med vev. Skyddsrum är byggda för skydd, inte komfort, och är därför enkla och funktionella utrymmen.
Detta bör du ha med till skyddsrummet
Här är MCF:s lista på vad som kan vara bra att ta med:
- Ficklampa
- Vatten (i flaska), mugg eller kåsa
- Mat som tål rumstemperatur och som inte behöver tillagas eller värmas
- Hygienartiklar
- Toalettpapper
- Mediciner, dosett
- Hjälpmedel som glasögon, linser, hörapparat
- Första hjälpen-utrustning
- Varma kläder
- Sittunderlag
- Värdehandlingar (id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
- Nycklar
- Mobiltelefon + laddare eller powerbank
- Batteri- eller vevradio
- Viktiga dokument
- Personliga nödvändigheter
Spritkök eller liknande matlagningsredskap som har brännbara vätskor är en brandrisk och får inte tas med eller användas i skyddsrummen.
Finns det anpassning för människor med funktionsnedsättning i skyddsrummen?
Många skyddsrum är tillgängliga men alla har inte som regel anpassningar för människor med till exempel funktionsnedsättning. I kris eller krig kan man tänka på att det är de med störst behov av stöd som får hjälp av samhället.
Myndigheten för civilt försvar brukar prata om vikten av att man skall lära känna sina grannar. Om man redan innan vet om att någon har en funktionsnedsättning så är det större chans att kunna hjälpas åt vid till exempel en utrymning.